Musik
El Suequito
Språk SV
Lundberg Selection↗
Låtillustration · Agárralo de esta punta

09 / 12 · Donde ponemos las manos

Agárralo de esta punta

El Suequito · 3:34

Spotify · Agárralo de esta punta

Lyrik

Ta tag i det här hörnet

Svensk översättning

På takterrassen fanns plats för alla.Vi satte ljusen i två glas.Mateo höll ena sidan av duken;jag letade efter en sten till min.Tyget lyfte mellan våra ansikten.Rafa försvann bakom det med fatet.Lucía kom ut under M:etmed ett glas vilande i varje handflata.Ta tag i det här hörnet, kom hit.Gå två steg med mig och håll sedan igen.Ett hörn täckte mitt huvud.Jag hörde honom skratta så nära min munatt jag stannade under en stund tillinnan jag letade efter kanten med handen.Vi blåste ut de två ännu korta ljusen.Rafa lade tändstickorna i jackan.Vinden fortsatte lyfta mitten;alla fyra höll vi tyget i brösthöjd.Mateo föreslog att vi skulle gå ned på sidan.Trappan rymde ett par i taget.Jag stack fingrarna i hans ärmoch Lucía började räkna glasen.Ta tag i det här hörnet, kom hit.Gå två steg med mig och håll sedan igen.Därnere stod bordet och väntademed en stol vänd åt fel håll.Rafa ställde fatet på fönsterbrädan;luften doftade av tvålen från min klänning.Mateo vek duken längs initialerna.Jag höll fortfarande i vårt hörn.Jag vek den en gång till över hans armoch drog honom mot öppningen i hallen.

Spanskt original

En la azotea había sitio para todos.Pusimos las velas dentro de dos vasos.Mateo sujetaba un lado del mantel;yo buscaba una piedra para el mío.La tela se levantó entre nuestras caras.Rafa quedó escondido con la fuente.Lucía salió por debajo de la Mcon un vaso apoyado en cada palma.Agárralo de esta punta, ven aquí.Da dos pasos conmigo y vuelve a sujetar.Una esquina me cubrió la cabeza.Le oí reír tan cerca de la bocaque me quedé debajo un poco másantes de buscar el borde con la mano.Soplamos las dos velas todavía cortas.Rafa guardó las cerillas en su chaqueta.El viento seguía levantando el centro;los cuatro sosteníamos la tela a la altura del pecho.Mateo me propuso bajar de lado.La escalera admitía una pareja cada vez.Metí los dedos dentro de su mangay Lucía empezó a contar los vasos.Agárralo de esta punta, ven aquí.Da dos pasos conmigo y vuelve a sujetar.Abajo estaba la mesa esperandocon una silla puesta del revés.Rafa dejó la fuente en el alféizar;el aire olía al jabón de mi vestido.Mateo plegó el mantel por las iniciales.Yo seguía sujetando nuestra esquina.Lo doblé una vez más sobre su brazoy tiré de él hacia el hueco del pasillo.